tisdag 7 juli 2009

Resan till Yangshou del 1


Vi åkte från Hong kong igår morse och allt var frid och fröjd. Vi fick tag på taxi väldigt lätt och sen tog vi tåget till Shetzen. Men det är väl när vi kommer till Shetzen, som det börjar bli lite jobbigt. Efter att vi hade varit i Hong kong där alla var supertrevliga och hjälpsamma och pratade engelska, blev det en ganska stor omställning att komma till Shetzen.

Att komma över gränsen var inte det lättaste, men efter att vi hade fyllt i 3 hälsodeklarationer, fått ställa oss sist i kön igen och fylla i några till papper kom vi till slut in. Då var det dags att hitta till biljettkassorna. Det kan låta enkelt, men när det inte finns några skyltar på engelska och ingen vill svara när man frågar, då är det fan inte lätt, det underlättar inte när det är 35 grader varmt och luften står helt still. Till slut ställer vi oss bara in en kö och hoppas på det bästa. Det är ca 30 meter kö framför oss och jag kan säga, att jag har aldrig svettats så mycket i hela mitt liv som jag gjorde i den kön. Det var varmt, ryggsäcken var tung, det sprang runt massa folk som ville sälja biljetter svart och det stod en kines och tryckte precis bakom mig under hela kön. Eller han stod nästan på mig. Men vi fick våra biljetter, vi fick betala lite extra för det fanns bara lyxplatser kvar, men vi var bara glada att vi kom med och betalade gärna lite extra.

Vi hade nu 6 timmar på oss innan tåget skulle gå. Vi kände båda att vi tyckte att Shetzen var ett riktigt skithål, så det var lika bra att hänga uppe i väntrummet. Och nu till gårdagens höjdpunkt, i och med att vi hade betalat för lyxplatserna fick vi även sitta i lyx-väntsalen. Det var sköna fåtöljer ska jag säga er.

Natt-tåget var riktigt bra det också och Petter åt en av hans bästa måltider någonsin på tåget för bara 26 pengar. Förväntansfulla och ovetande om vad morgondagen skulle ge oss gick vi och la oss..

puss
J och P

1 kommentar:

  1. Det var ju snällt av er att vänta med resten av berättelsen nu när ni inte har tillgång till bloggen... Jaja, det är väl bara att tålmodigt vänta...

    SvaraRadera