Resan från Yangshou del 2

Efter middagen som bestod av en kycklingvinge ett ägg och ris (Jenny som bad om vegg mat fick sin vinge bortplockad och ersatt med ett brunt ägg) fanns det inte så mycket att göra en att gå och sova. Vi båda bara längtade till Kulan. Och att kunna sova var inte det lättaste, jag tror att sängarna var gjorda av betong, dom var så jävla hårda. Sen var det det jäkligt lyhört och en massa små flugor surrade i öronen.

Morgon efter är det att gå upp tidigt, frukosten som ingår serveras mellan 8-8.30. När vi kommer bort till restaurangen slår vi oss ner med en kinesisk familj och frukosten dukas fram, jag och Jenny gick därifrån hungriga (sjögrässoppa och nudlar är ingen höjdare). På vägen till rummet igen stötte vi på Svempa som berättade att reservdelarna till planet nu hade kommit, skönt, det var bara att han fick inte tag på någon tekniker som kunde installera det hela. Men han hoppades att vi skulle kunna komma iväg runt två. Så runt 12.00 så blev vi hämtade av en buss och körda till flygplatsen. Checka in igen, skriva i nya imigrationspapper, vänta i tullen och vi var tillbaka i ingemansland.

För att sedan göra historien kort: tillbaks i vip-rummet, kaffe och cola, galna tanten också och tänker inte betala, sista 75 yuan till en flaska wiskey, 15.00 sitter i planet, våran förbetalda mat är borta, inga pengar tillbaka, köpa nudlar, ett jävla alkoholfritt flyg, smyga med egen wiskey. 19.00 står levande i kulan, 100 myr taxi till hotellet, framme...

Sunkiga som fan och jävligt hungriga svänger vi upp till hotellet. Taxin stannar och två portiärer kommer springande för att öppna dörrarna, en tredje kommer med en guldfärgad vagn för att ta bagaget. Vi möts att mycket "welcome mister, miss" mycket bugningar, mycket hålla upp dörrarna. Det hela känns absurt, sunko ett och två blir behandlade som om vi några kändisar. Efter ha checkat in kommer portier tre och leder oss till hissen, framme på våning 28. Portiern öppnar dörren och vi tror inte det är sant. Ett så jävla fint rum, vi kommer in i hallen, där innanför är sovrummen och ett litet kontor, ett badrum med båda dusch och badkar (lika sort som hela rummet i Guilin) och walk-in closset, sen är inte utsikten helt fel heller. Efter en dusch beger vi oss ner för att äta, inte superbilligt men för 118 myr per person får vi deras buffe och hur mycket vin man ville. Utsvultna var detta paradiset, jag skulle kunna skriva ett helt inlägg om maten, där fanns allt man kan tänka sig, indiskt, japanskt, kinesiskt och ett efterrättsbord som inte var av denna värld. Så där satt vi och åt och drack tills dom stängde, sen var det dags att krypa ner i sängen för en välbehövlig natts sömn.

Puss och kran
P&J