Resan från Yangshou del 1

Det där med att ta sig emellan resmålen verkar inte vara det det lättaste när det gäller oss. Vi gick upp 06:30 idag och satte oss i en taxi ut till flygplatsen i Guilin. Det gick hur smidigt som helst och vi är på flygplatsen vid 8 tiden. Men det är inte incheckning förrän 9:10. Vi tänker att vi går och tar en kaffe så länge, men en kaffe kostade visst 78kr så det gjorde vi inte.

När klockan är halv 10 har vi fortfarande inte fått checkat in, för all personal har tydligen inte kommit än. Till slut är all personal på plats och vi checkar in. Inne i vänthallen står det att det är gate 17 och vi traskar dit. Det står visst inget plan där, men det kommer väl tänker vi. Det är ju ändå en timma kvar tills planet ska gå, för planet ska ju gå kl.11.10.

Men när klockan är 11 har det fortfarande inte kommit något plan och i och med att vi är i ett land där det inte är så många som pratar engelska så får vi inga svar på våra frågor heller. Vid 12 tiden kommer det ett plan och vi boardar. När vi väl har gjort det och precis ska gå på planet kommer det ut en liten hysterisk Svempa som gapar att vi inte kan gå på. Alla måste gå tillbaka i vänthallen igen. Det är tydligen något fel på planet som måste fixas så det är bara att vänta. När vi sitter där i vänthallen igen kommer piloterna in och Petter går fram till dom och frågar vad det är som är fel. Den ena snubben säger att det är något strul med datan och han behöver en manual till datan "Because i´m not a computer guy you know". Petter börjar flacka med blicken och går direkt och köper sig en whiskey. Nu kunde ju inte denna pilot veta detta, men en sån sak är ju helt förbjuden att säga till Petter.

Två timmar senare får vi veta att vi inte kan åka med det planet, men det skulle flyga ett annat plan från Kuala Lumpur kl.16 och skulle vara framme kl.20 och då skulle vi åka. Paniken infinner sig hos alla, för vad ska vi göra alla dessa timmar och hur ska vi göra med mat? I cafeét fanns det inget annat än nudlar att äta. Det kommer fram en hysterisk canadensisk dam som börjar prata med den lilla hysteriska Svempa. Hon är riktigt sur och undrar över maten. Den lilla Svempa säger att det finns att köpa mat och vi får betala den själva. Damen blir mer och mer högljudd och gapar om att vi ska ha "Free food". Alla kineser som stod runt omkring stämde oxå in i kör "Fri Fod". Den lilla Svempa svettas och efter en stund kan han erbjuda oss gratis vatten och gratis crackers. Damen vill inte ha crackers utan hon vill ha mat. Hon fortsätter mala på och det är en ganska absurd stämning runt den lilla Svempan. Petter och jag sitter bara och skrattar nervöst åt allting och inser att vill man ha nåt idag så är det bäst att hålla sig i närheten av damen.

Sen kommer det fram ett kinesiskt par till oss som berättar att det finns en VIP-avdelning som man kan sitta i och få gratis dricka och snacks hela dagen. Det kostar bara 80 yang. Jag och Petter tänker tillbaka på Shentzens fåtöljer och bestämmer oss för att i VIP-avdelningen där vill vi vara. Jag växlar några Hong kong dollar, för våra kinesiska pengar är slut. Skitdålig kurs, men det skiter vi i. Vi ska sitta bra resten av eftermiddagen. Väl inne i VIP-avdelningen börjar vi dricka kaffe och cola. Efter en halvtimma kommer den canadensiska damen in följt av ett tåg av lite olika folk. Hon sätter sig vid oss och säger att hon ska definitivt inte betala för att sitta där. Hon har även smsat med sin polare som är tv-producent och tycker att hon ska gå till tv med historien. Personalen inne i VIP-avdelningen kommer fram och vill att damen ska betala, men som sagt det tänker hon inte göra. Hon gapar på om att hon ska sitta där inne gratis och sen går hon ut för att hämta in mer folk som ska sätta sig i VIP-avdelningen gratis.

När hon kommer tillbaka efter en stund, säger hon att vårat plan är inställt. Vi ska tydligen till ett hotell i närheten och förhoppningsvis går det ett plan imorgon till Kuala Lumpur. Jag och Petter försöker få tillbaka våra pengar för VIP-avdelningen, vi hade ju bara varit där i ca 40 min. Men det går inte men vi kan komma tillbaka imorgon och äta mer snacks.

Inget att göra åt, det är bara att ut och få tag på sitt bagage och gå mot bussarna som ska ta oss till hotellet. Till slut får vi ett ganska skitet rum på ett ganska skitet hotell. Men vad fan, vi ska ju vara i Kuala Lumpur nu och just vid denna tiden skulle ju jag ligga vid poolen med ett glas vitt. Nej, istället har vi just varit inne hos den canadensiska damen, där hennes 25 år yngre kinesiska pojkvän just lämnat pizza. Hungriga som vi var tackade vi ja till varsin slice och varsitt vitlöksbröd. När vi tackat för oss och frågar om de ska ner till middagen sen säger hon att hon vet inte riktigt. Hon ska röka en joint och se på film istället. Vi är välkomna att vara med på detta också, men där tackar vi nej och tänker gå ner till middagen istället. Det blir spännande att se hur morgondagen artar sig.

puss
J och P fast i Guilin